Tisdag 13 juli

fm: 21 grader, moln
em: 30 grader, växlande

Till dagens första etappmål, Ubrique, var det knappt tre mil på en som vanligt väldigt lågtrafikerad väg. Benen kändes lite stela efter gårdagens krävande passklättring men under den långa nerförsbacken ner till Ubrique piggnade de till. Vi åt Supermercadolunch med utsikt över stan, och under lunchen blev också vädret bättre efter att ha varit riktigt kyligt och mulet under hela förmiddagen.

Cortes de la Frontera

Vattenpåfyllning i Cortes de la Frontera.

Från Ubrique gick det sedan ganska brant uppför genom lummiga korkeksskogar med en och annan Ferdinand-tjur under. Vi tog kort paus och fyllde på vatten i den fina byn Cortes de la Frontera och hade sedan knappt två mil till en camping i närheten av Algatocín. Tyvärr tog campingen betalt för cyklar (200 Pesetas/cykel), men då vi inte visste om det fanns någon annan camping i närheten var vi tvungna att stanna här ändå.

Distans: 67 km Snitt: 16, 7 km/h Tid: 4 h
Start: 10.00 Ankomst: 17.30

Dagens bilder i fotoalbumet!

Balkongutsikt

Utsikt från rummet i Ceuta.

Onsdag 14 juli

31 grader, sol

Hade någon sagt till oss på morgonen att vi skulle sitta på McD i Ceuta i Afrika samma kväll skulle vi inte ha trott på det. Planen var nämligen att vi skulle bo på en camping i Algeciras, men efter att snabbt ha åkt nerför bergen över de små byarna Gaucín och Jimena de la Frontera, där vi även åt lunch, visade det sig att båda campingarna i Algeciras (som fanns med på vår campingkarta) var nerlagda. Under eftermiddagsmål på McD kom vi därför på att vi skulle ta färjan över till Ceuta och bo på en camping där. Vi köpte biljetter för 10 600 Pesetas i ett av de säkert hundra biljettförsäljningsställena längs hamnvägen och tog snabbfärjan över med Gibraltar som utsikt från båten. Alla som väntade på färjan till Afrika hade överlastade skåpbilar vars packning till stor del verkade bestå av cyklar i varierande dåligt skick.

I Ceuta är bilarna buckligare, husen risigare och tiggarna fler. Det är en mystisk blandning av spansk och nordafrikansk kultur. Nu visade det sig återigen att campingkartan visade på campingar som inte fanns, så vi tog in på det charmiga lågbudgethotellet Pension Real (180 kronor per person) med utsikt över folklivet på torget från balkongen. Vi fick ta upp cyklarna på rummet på tredje våningen så att de stod säkra. På kvällen gick vi runt i stan, åt än en gång på McD och avslutade med en TV-kväll med usla dubbade amerikanska serier.

Distans: 87 km Snitt: 18, 5 km/hTid: 4 h 40 min
Start: 9.45 Ankomst:20.00

Dagens bilder i fotoalbumet!

En Gibraltarapa

Torsdag 15 juli

30 grader, sol

Efter en natt i säng släpade vi ner cyklar och packning till gatan och tog oss de fem kilometrarna till hamnen och niofärjan tillbaka till Algeciras. Från Algeciras åkte vi sedan runt bukten, som är packad med lastfartyg, de två milen till Gibraltar. Gränsen öppnades först i mitten av 1980-talet och fortfarande genomgår bilarna hårda kontroller. Plötsligt står allting på engelska, men som tur var kör man i alla fall på rätt sida. Vi tog sedan bergbanan upp till klippan, åt ganska äckliga och väldigt dyra Fish & Chips, tittade på utsikten, och gick sedan ner för bergssidan via den imponerande Saint Michael's cave med jättelika stalaktiter och stalagmiter. Längs hela vägen ner bor Gibraltars apor som har lärt sig hur man ska få turister att ge dem godis.

Fågel med flygplats

Utsikt från Gibraltarklippan mot nordväst.

Att Gibraltarklippan skulle vara Europas sydligaste punkt är dock en myt, den riktiga sydudden är i Tarifa drygt fyra mil åt sydväst. Dit åkte vi sedan under sena eftermiddagen. Tarifa är vindsurfarnas paradis, platsen är nämligen Spaniens absolut blåsigaste, och vi höll på att blåsa in i vägräcket flera gånger på väg nerför. Överallt står också mängder med vindkraftverk. Tyvärr är sydligaste udden militärt område så vi fick nöja oss med att åka ut på en pir med Medelhavet på ena sidan och Atlanten på den andra, innan vi handlade mat i Europas sydligaste mataffär, ett kvarter från piren. Den första campingen vi kom till (Europas sydligaste!) ville precis som den förra ha betalt för cyklar, så vi åkte därför vidare två kilometer till nästa camping, där man hade förstått vilket oskick det är att ta betalt för cyklarna.

Söder om Tarifa

Så långt söderut man kan komma på vår kontinent.

Distans: 87 km Snitt:18, 9 km/h Tid: 4 h 35 min
Start: 8.20 Ankomst:19.15

Dagens bilder i fotoalbumet!

Vejer de la Frontera

Det fina torget i Vejer de la Frontera.

Fredag 16 juli

31 grader, sol

En kort etapp helt längs en gammal bekant väg, N 340, mellan Tarifa och Vejer de la Frontera. Vägrenen var av varierande skick liksom vindens riktning. Den gamla staden Vejer de la Frontera ligger högt uppe på en brant kulle, med en makalöst brant, en kilometer lång uppförsbacke upp till stan, omgärdad av en ringmur. Vi kånkade upp cyklarna och åt lunch vid det vackra torget. Som vi planerat på morgonen stannade vi sedan på en camping några kilometer efter staden. Även denna camping ville ha betalt för cyklarna (350 Pesetas styck); detta verkar vara en synnerligen dum trend i det här området. Vi tillbringade sedan eftermiddagen vid poolen och i skuggan av tältet. Det här kändes nästan som en vilodag i jämförelse med de ganska tuffa etapperna vi haft. Dålig köttbit och Gazpacho till middag på campingrestaurangen.

Distans: 50 km Snitt:17, 7 km/h Tid: 2 h 50 min
Start:10.20 Ankomst: 15.10

Dagens bilder i fotoalbumet!

Lördag 17 juli

31 grader, sol

Över böljande kullar med gula sädesfält åkte vi mot Cádiz. Vägen var nyasfalterad men hade en onödig och dum rad med koner i mitten av det högra körfältet, vilket gjorde att vi och långtradarna bara hade en smal fil utan vägren att samsas på. Södra infarten till Cádiz är inte heller någon trevlig upplevelse med förorter och illaluktande träskmarker som enda utsikt. Gamla stan i Cádiz är däremot väldigt mysig med smala vindlande gränder.

Från hamnen går också färjorna till Kanarieöarna. Cádiz är dessutom den storstad i Europa som ligger längst från Stockholm. Ut från Cádiz åkte vi på den för cyklar förbjudna bron över Bahía de Cádiz. En omväg på femton kilometer är inget vi vill ha och dessutom är det ingen som bryr sig, framför allt inte på en väg med en så bred vägren som denna. Strax innan El Puerto de Santa María tog vi in på en camping som inte tog betalt för cyklar.

Distans: 79 km Snitt: 22 km/h Tid:3 h 35 min
Start: 10.25 Ankomst: 16.30

Dagens bilder i fotoalbumet!